Ett nationellt prov kan påverka betyget, men det får inte ensamt avgöra det. Läraren ska ge provresultatet större vikt än andra enskilda underlag och samtidigt bedöma allt annat eleven har visat. Bara om det finns särskilda skäl får läraren bortse från resultatet. Fråga läraren hur hela underlaget ser ut i dag, och se till att skolan i god tid vet om ditt barn behöver anpassningar vid provet.
Det här kan ni göra före och efter provet
- Fråga läraren om hela underlaget. Betyget bygger på allt eleven har visat i ämnet. Ett samtal i god tid före provet ger en bild av var ditt barn ligger och vad provet kan tillföra.
- Ta upp behov av anpassning tidigt. Elever med funktionsnedsättning eller läs- och skrivsvårigheter kan få provet anpassat, och anpassningen behöver förberedas i god tid. Det krävs ingen formell diagnos. Rektorn beslutar om anpassningen.
- Titta på provet tillsammans efteråt. När läraren går igenom resultatet med eleven, och ibland även med vårdnadshavare, kan de titta på provet tillsammans, hur det har bedömts och hur resultatet påverkar betygssättningen. Fråga läraren om du kan vara med. Eleven får inte ta med sig provet eller fotografera uppgifterna, eftersom proven omfattas av sekretess.
- Be om skälen till betyget. Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och vårdnadshavaren om skälen för betyget. Det står i skollagen.
Kontakta skolan direkt i de här lägena
- Ditt barn är sjukt på provdagen. Rektorn beslutar om en elev som missat provtillfället ska få göra provet i efterhand. Det avgörande för beslutet är att provet ska vara ett stöd för bedömning och betygssättning. Om eleven redan känner till provets innehåll ger provet ett sämre stöd för lärarens bedömning.
- Något gick fel under provet. Om det finns särskilda skäl att starkt ifrågasätta ett provresultat ska läraren inte särskilt beakta det. Exempel är tekniska problem, hjälpmedel som inte fungerat, fusk och att eleven har varit med om en allvarlig händelse.
- Ditt barn har ett åtgärdsprogram med hjälpmedel. Rektorn kan besluta att eleven får använda samma typ av hjälpmedel under provet, om provet fortfarande prövar det som det är avsett att pröva. Fråga skolan i god tid före provet.
Så mycket väger det nationella provet för betyget
Regeln står i skollagens 10 kap. 20 a §: ”Vid betygssättning enligt 19 och 20 §§ i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.”
Undantaget kräver särskilda skäl, och läraren gör bedömningen.
Provresultatet har större betydelse än andra enskilda underlag, men det får inte ensamt avgöra betyget. Läraren ska värdera resultatet tillsammans med det övriga underlaget, i förhållande till betygskriterierna. Betyget ska spegla elevens kunskaper när betyget sätts.
Provbetyget och betyget kan skilja sig åt
Provbetyget visar hur eleven klarat det som provet prövar. Provet omfattar inte hela ämnets syfte, centrala innehåll eller alla betygskriterier. Därför kan det slutliga betyget bli både högre och lägre än provbetyget.
Sedan höstterminen 2023 räknas elevens poäng i hela provet ihop, och provbetyget bygger på totalpoängen. I svenska, svenska som andraspråk och engelska omvandlas delproven till delprovspoäng som sedan räknas ihop. Det finns inget krav på ett visst resultat på varje enskilt delprov. Alla delprov måste däremot genomföras för att eleven ska få ett provbetyg.
Ett svagt delprov behöver inte fälla hela provet. Om provresultatet inte stämmer med det eleven visat i övrigt bör läraren samråda med kollegor och gå igenom hur eleven presterat på provets olika delar.
Vilka nationella prov skriver eleverna i årskurs 9, och när?
Enligt skolförordningen, 9 kap. 21 §, används nationella prov i årskurs 9 i matematik, svenska eller svenska som andraspråk, engelska, geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap samt biologi, fysik eller kemi.
Varje elev skriver prov i bara ett samhällsorienterande och ett naturorienterande ämne, och Skolverket fördelar ämnena. Proven genomförs i slutet av årskursen. De är obligatoriska, men rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett prov eller en del av det om det finns särskilda skäl.
Alla prov i årskurs 9 startar klockan 9.00 på provdagen. Datumen bestäms av Skolverket och finns på sidan om provdatum. Skolverkets informationsbrev om proven till elever i grundskolan publiceras i oktober.
Proven skrivs tills vidare på papper, sedan regeringen i februari 2026 sköt upp införandet av digitala prov. Uppsatserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska skrivs som tidigare på dator eller annan digital enhet.
Den nya regeln från 2028 gäller inte dagens niondeklassare
Riksdagen har beslutat att ändra skollagens paragraf om provresultatet. Den nya lydelsen nämner inte proven. Den kräver i stället att lärare som undervisar i samma ämne genomför bedömningssamråd i samband med betygssättningen. Ändringen träder i kraft den 2 juli 2028, men enligt övergångsbestämmelserna gäller de gamla reglerna fortfarande för årskurs 9 under läsåret 2028/29.
För en elev som går i årskurs 9 i dag gäller regeln att provresultatet ska särskilt beaktas, med undantag bara vid särskilda skäl. Dessutom ska nationella slutprov införas, och de ska rättas centralt och ingå i ett nytt betygssystem. Enligt regeringens uppdrag till Skolverket ska slutproven införas från 2029 i gymnasieskolan och från 2031 i grundskolan.
Slutbetygen från årskurs 9 avgör vilka gymnasieprogram eleven är behörig till och ligger till grund för meritvärdet. Mer om stadier, betyg och skolans upplägg finns i guiden om grundskolan i Sverige.
Senast faktagranskad: 12 oktober 2026