Gymnasievalet är ett av de första stora valen i en ung människas liv. Här går vi igenom hela processen steg för steg, så att du vet vad som händer, när det händer och hur du gör för att söka det program du vill.
Så fungerar gymnasievalet
Gymnasievalet är den ansökan elever i årskurs nio gör för att söka till gymnasiet. Valet sköts av den kommunala gymnasieantagningen i den region där du bor, och du gör ansökan i en digital tjänst. Vilket program du kommer in på avgörs av din behörighet och ditt meritvärde i förhållande till hur många andra som söker samma plats.
Steg för steg genom ansökan
- Orientera dig. Ta reda på vilka program som finns och vad de leder till. Skillnaden mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program beskriver vi i guiden om gymnasiet.
- Kontrollera din behörighet. Stäm av att du har de godkända betyg som krävs för programmen du är intresserad av.
- Logga in och välj. När ansökan öppnar loggar du in i din regions antagningstjänst och rangordnar dina val.
- Skicka in i tid. Ansökan har en sista dag. Missar du den blir det svårare att få en plats på ett populärt program.
- Justera vid behov. Under en omvalsperiod kan du ändra dina val innan den slutliga antagningen.
- Tacka ja. När antagningsbeskedet kommer behöver du svara och tacka ja till din plats inom utsatt tid.
Gymnasievalet genomförs under vårterminen i årskurs nio, med preliminär antagning först och slutlig antagning när vårterminsbetygen är klara. De exakta datumen sätts av din region varje år, så kontrollera alltid din egen gymnasieantagnings webbplats för aktuella tider.
Preliminär och slutlig antagning
Antagningen sker i två omgångar. Den preliminära antagningen bygger på höstterminsbetygen och ger en fingervisning om hur det kan gå. Den slutliga antagningen görs när slutbetygen från årskurs nio är satta, och det är då platserna fördelas på riktigt. Antagningspoängen från tidigare år är bara en vägledning och inte en garanti, eftersom gränserna ändras med söktrycket.
Söka skola i en annan kommun
Du är inte alltid begränsad till skolor i din egen kommun. Många kommuner har samverkansavtal som gör att du får söka utbildningar i grannkommunerna på samma villkor som de som bor där. Det vidgar utbudet, särskilt om du bor i en mindre kommun. Vilka kommuner som samverkar framgår av din regions gymnasieantagning. Söker du en utbildning som inte finns i ditt samverkansområde kan du i vissa fall ändå bli mottagen i så kallad andrahandsmottagning.
Om du inte kommer in i första omgången
Skulle du inte komma in på något av dina val i den slutliga antagningen finns en reservantagning. Då erbjuds lediga platser till reserver i turordning efter meritvärde. Håll därför koll på din antagningstjänst även efter att beskedet kommit, och svara snabbt om du blir erbjuden en reservplats.
Som vårdnadshavare är din roll att stötta, inte att bestämma. Hjälp gärna till med att hitta information, följ med på öppet hus och ställ frågor, men låt valet vara elevens eget. Ett val som eleven själv står bakom håller bättre genom hela gymnasietiden.
Räkna på dina chanser
Ditt meritvärde avgör om du kommer in på ett program med många sökande. Räkna ut det med hjälp av guiden om betyg och meritvärde, eller med Skolverkets räknare på Utbildningsguiden. Vill du jämföra enskilda skolor kan systersajten Skollistan.se hjälpa dig.
Om du inte blir behörig
Den som inte är behörig till ett nationellt program kan börja på ett introduktionsprogram, som förbereder för fortsatta studier eller arbete. Som vuxen kan du senare läsa in behörighet inom komvux. Behöver du stöd inför valet är skolans studie- och yrkesvägledare en viktig resurs.