Under grundskoletiden gäller skolplikt, men eleven har samtidigt en rad rättigheter. Här förklarar vi vad skolplikten innebär, vad som gäller vid frånvaro, rätten till särskilt stöd och hur du klagar om något inte fungerar.
Skolplikt och rätt till utbildning
Alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt. Den börjar höstterminen det kalenderår barnet fyller sex år, alltså i förskoleklass, och gäller normalt i tio år, till och med vårterminen i årskurs nio. Skolplikten innebär att barnet ska delta i utbildningen, men den är också kopplad till en rätt till avgiftsfri utbildning. Reglerna beskrivs av Skolverket och styrs av skollagen.
Vårdnadshavaren ska se till att barnet kommer till skolan. Kommunen ansvarar för att eleverna i kommunen fullgör sin skolgång, och skolan för att eleven får den utbildning hon eller han har rätt till.
Frånvaro och ledighet
Eftersom skolplikten innebär närvaroplikt ska frånvaro anmälas. Vid sjukdom anmäler vårdnadshavaren frånvaron till skolan. För kortare ledighet, till exempel en resa, kan rektor bevilja ledighet om det finns särskilda skäl och om eleven ändå når målen. Längre ledighet beviljas bara undantagsvis. Upprepad ogiltig frånvaro ska skolan utreda, eftersom den kan vara ett tecken på att eleven behöver stöd.
Rätten till särskilt stöd
En elev som riskerar att inte nå kunskapskraven har rätt till stöd. Stödet ges i första hand som extra anpassningar inom den vanliga undervisningen. Räcker inte det ska skolan utreda elevens behov, och vid behov upprätta ett åtgärdsprogram med särskilt stöd. Beslut om åtgärdsprogram går att överklaga, vilket innebär att familjen inte står utan möjlighet att få stödet prövat.
| Nivå | Vad det innebär |
|---|---|
| Extra anpassningar | Stöd inom ordinarie undervisning, till exempel anpassat material eller tydligare instruktioner |
| Särskilt stöd | Mer omfattande insatser som dokumenteras i ett åtgärdsprogram |
Trygghet och kränkande behandling
Varje elev har rätt till en trygg skolmiljö. Skolan är skyldig att arbeta förebyggande mot kränkande behandling och att utreda och åtgärda om något inträffar. Upplever du att skolan inte gör tillräckligt kan du vända dig till Barn- och elevombudet, som är en del av Skolinspektionen.
Om du vill klaga
Om du tycker att skolan inte följer reglerna börjar du oftast med att prata med läraren eller rektorn. Hjälper inte det kan du vända dig till skolans huvudman, alltså kommunen eller den fristående skolans styrelse. Som ett sista steg kan du anmäla till Skolinspektionen, som granskar att skolorna lever upp till lagen.
Vill du förstå hur skolformen i övrigt fungerar kan du läsa vidare i guiden om grundskolan, och om skillnaderna mellan olika huvudmän i guiden om kommunal skola eller friskola.